Idag har jag och svärmor bakat tunnbröd. Gott som bara den blev det. Började vid 9 och var klar vid 1.

När baket var klart åkte jag hem till Hoo där pappa och bror var hemma för att äta lunch, de har varit ute och jagat lodjur. Pappa som inte kunde vara med efter lunch frågade om inte jag  skulle följa med och sitta på pass. Nja sa jag men tänkte snabbt om och följde med. Fick ett pass nära vägen, tog ut mina saker ur bilen, pulsa ut i djupsnö som nästan når till midjan, trampade upp en fläck och satte ner ryggsäcken för att vänta in den stora katten. Efter ca 30 min ser jag den stora mörka katten på 50m avstånd. Ser den i 2-3s för att sedan försvinna bakom en snöhög. Linda upp med geväret och siktar mot snöhögen där jag var helt säker på att katten skulle kliva upp......men inte, att den skulle fortsätta rakt fram och förbi snöhögen.....men inte. Att den skulle vända om och gå tillbaka i samma spå då....men inte. Katten är helt BORTA. Har nog tagit vägen rakt ifrån mig och därför såg jag den inte igen. 30 min efter jag såg den vågar jag röra mig lite för att meddela på radion vad jag sett. Ja, kan ju säga att det var en lyckad dag för mig ändå eftersom de andra jagat lo för fjärde dagen och inte sett mer än spår. Men ibland ska man ha tur, och att man tittar åt rätt håll i rätt ögonblick.

Min bror och jag innan vi skulle ut och jaga:

 Jag: Vad säger du om jag får skjuta efter en timma då ni jagat och slitit i fyra dagar?

Bror: Du får va hemma.!

Fick lite blodadtand så får se hur det blir i morgon med jakt.